Neofolk

Denna tråden är för intressant för att vara så pass oaktiv.

Nya Current 93 är rätt trevlig enligt min mening. Åsikter?

Vad är de bästa plattorna med Current 93 enligt er? Denna frågan är mest riktad mot Atlas.

Tråden är oaktiv för att få medlemmar är redo att gå vidare från hårdrocken?

Han är ingen favorit men folkplattorna innan millennieskiftet går väl an. Swastikas for Noddy (eller nyinspelningen som heter Crooked Crosses for the Nodding God, som man kan säga är bättre), Thunder Perfect Mind, All the Pretty Little Horses, osv. är plattorna jag menar. Det är väl dem folk generellt gillar mest också. Hans industriplattor kan man gott gärna skippa för de är trista som tusan. Föredrar dock Sol Invictus eller Death in June över C93 av de stora 3.

Nya Current 93 = Aleph at Hallucinatory Mountain? Är den senaste jag minns i alla fall. Lyssnade igenom den ett par gånger, men det fastnade inte. Den där mystiska, lyriska känslan ifrån det tidigare materialet fattades, eller så kunde bara inte jag uppfatta den.

Bästa står emellan Soft Black Stars, All The Pretty Little Horses och Thunder Perfect Mind. Den "gyllene" eran på 90-talet. SBS och TPM är riktigt bra för att bara luta sig tillbaka och kontemplera, sugas upp i en mild ström av känslor, medan ATPLH är lite mer lättillgänglig... Har svårt att sätta fingret på vilken känsla jag får av den plattan, men det är i alla fall annorlunda i jämförelse med de två andra.

Det mesta ifrån 80-talet ligger för mycket i den underliga loop/drone-genren för min smak, och så har jag inte givit det materialet tillräckligt mycket tid för att bedöma om det finns något av värde där.

Ifrån 2000-talet är det Black Ships Ate the Sky som jag har lyssnat mest på. Den har toppar och dalar, känns inte särskilt homogen som en platta helt enkelt. Det jag gillade bäst med den skivan var de olika "versionerna" av Idumæa och hela konceptet runt det hela. Särskilt Baby Dee's version vill jag minnas...

Faktiskt så har jag inte lyssnat på särskilt mycket mer, eftersom varje skiva kräver rätt så lång tid för att assimileras, och ett dalande intresse i genren den senaste tiden.

/edit

Goaten, har själv aldrig kunnat svälja Death In June eller Sol Invictus på samma vis som Current 93. Death In June är väl de jag har haft lättast för, medan Sol Invictus var mer av det jag gillade när jag var som djupast inne i genren. Fast lyssnade mest på Lex Talionis då, hade någon fabless för Ian Read... Nä fan, måste faktiskt lyssna mer på neofolk. Jag säger det stup i kvarten, men det blir aldrig av.

Jag fastnar inte för C93 eftersom Tibets röst blir för påfrestande i längden. Han låter som en unge som släppts in i en leksaksaffär och står och stirrar och gapar åt allt som om varje ny leksak han ser är det bästa någonsin. Det och att han låter dryg samtidigt.

Är väl det jag uppskattar i motsats då. Har alltid gillat vokalister med ett okonventionellt uttryck i sin röst.

Thunder Perfect Mind är ett trevligt album, de andra ni nämnde är jag inte inlyssnad på alls. Möjligtvis utspridda låtar.

Atlas: Senast plattan heter HoneySuckle Aeons.

Ah, så den har kommit nu. Läste om att den var på väg för ett par månader sedan, får kolla in det.

Skulle väl rekommendera Soft Black Stars därnäst för dig i sådana fall då. En väldigt tillbakalutad platta, mest solo piano och Tibet som sjunger.

Atlas Musclecore skrev:Är väl det jag uppskattar i motsats då. Har alltid gillat vokalister med ett okonventionellt uttryck i sin röst.

Det har väl Tony Wakeford också i så fall men hans röst gillar jag. Okonventionellt är en sak. Känner jag att rösten blir odräglig går den bort för mig. Nu är det inte alltid Tibet ger den känslan eftersom han varierar sig ibland men när han brer på i den stilen, vilket han oftast gör, vill jag helst bara byta låt. När han låter arg så låter han dock väldigt bra.

Gränsen mellan odrägligt och acceptabelt är dock subjektivt, försöker inte säga att du ska uppskatta det bara för att jag gör det.

För mig är Wakeford på sätt och vis en väldigt stereotypisk neofolk vokalist, även om han utmärker sig inom stilen. Kanske jag bara snackar ur arslet, har som sagt inte lyssnat allt för mycket på Sol Invictus, och mest plattan där Read medverkar.

Förresten, jag diggade Current 93-låten på splitten med OM rätt så hårt - och hade stora förväntningar på att Aleph at... skulle ha en liknande stil, när Tibet hade gått ut och sagt att stoner/doom hade varit en influens på låtskrivandet. Kanske var därför jag inte uppskattade den skivan, hade för höga förväntningar. Även om vissa låtar på Birth Canal Blues borde ha dragit ner dessa en smula... Heh.

Aja, ikväll ska jag lyssna igenom de två senaste plattorna rygg-mot-rygg och se vad jag tycker nu.

Just det! Of Ruine Or Some Blazing Starre är en bra platta det med. Mer kopplad till Thunder Perfect Mind-stilen, om Echmil vill ha en logisk fortsättning på något han är mer familjär med. Även om Soft Black Stars givetvis även den har starka gemensamma nämnare.

Nog om C93. Inte för att det är neofolk men det är smått relaterat i alla fall och jag känner för att rekommendera det till någon som är öppen för förslag. AIT! från Italien släppte en platta 2007 som heter Romanticismo Oltranzista och jag tycker den är helt fantastisk. Genremässigt är det väl post-industrial möter dark cabaret men det låter inte som något jag hört tidigare. Har en mörk och nihilistisk atmosfär jag uppskattar. En känsla av fetischism också. Ja, vem av er vill kolla upp den då? slothmachine kanske... Har även hört album 2 men den var inte lika bra. Däremot var de två låtarna på splitten Drinking to Better Days det. Andra band på den splitten är Nový Svět och Ô Paradis. Nový Svět ska jag försöka ge mig in på igen för tidigare har de varit för udda för mig men udda är kanske vad jag behöver idag. Allt har sin tid. Men kolla upp Romanticismo Oltranzista om ni vill ha något att lyssna på som inte är metal eller rock.

Rome och Of the wand and the moon är något som klingar fint hos en annan. Har alla plattor med OtWatM samt hans platta med sidoprojektet Solanaceae som jag tänkte tipsa om. Är ett mer folkigare musikprojekt än OtWatM, men håller kvar sin nedstämda och uppgivna ton. Check it out!

Annorlunda omslag:

Ny låt.

Basen ger den lite post-punk/gothkvalitéer. Gillas. Mysigt som fan.

Mycket bra!½

Trevlig! Påminner lite om Death In June runt åren 1992-1996 denna gång tycker jag.

Kvällens upptäcksfärder ledde mig till kinesisk neofolk. Hört att den finns men det är en annan sak att hitta den. Mer kända band som Bloody Woods och Eltan Renaxy är fina (samma snubbe spelar i båda tror jag) men The Golden Bough sticker ut lite mer eftersom sångaren sjunger på modersmålet. Kan inte avgöra om det är kantonesiska eller mandarin dock. Hittade ingenting på youtube så jag laddade upp de två samlingslåtarna jag tankade ner så ni kan få höra.





Inte det bästa genren har att erbjuda så klart men det är ofta kul med lite mer udda saker. Och visst låter han lite som en kinesisk David Tibet i Ship Song?

Kul med lite exotisk djonkfolk. The Fool påminner mig lite om något från Fire+Ice - Birdking, fast med andra instrument. Stämningsfull musik.

Fixade lite mer chinafolk åt er. Dessa sjunger på engelska vilket betyder att även Pjotr kan lyssna.

The Worrior Returns låter som Allerseelen + kommunistisk kampsång.

Jag får ta och erkänna att jag reviderat mina åsikter angående sång och språk, förlåt om jag gör någon besviken.
Det där var hursomhelst förbenat bra och helt i min smak! Inte alls vad jag förväntade mig. Trodde de skulle använda mer traditionella instrument från Kina såsom pipa, ruan eller guqin. Går det att få tag på här i Europa eller är det Internet som gäller? Kombinationen av gitarr + flöjtinstrument är slående! Kombinationen man + kvinna som sjunger är ännu bättre!


EDIT: Drog hem den från nätet. Här ska lyssnas!

Inte REN neofolk, men vem bryr sig! Rome släpper i alla fall en riktigt mustig serie plattor i höst. Ja, en bild säger mer än fem miljarder rövhattar.



http://www.infrarot.de/rome/die-aesthetik-der-herrschaftsfrht-fan-edition/2009594

Forseti, Sonne Hagal och Darkwood är mina främsta favoriter. Death in June är ju också väldigt bra men inte lika klockrena som tidigare nämnda band.

Sen finns Frachter am Abend med.

Hexvessel är ju grejen just nu.

Apropå inget, eller ja. Sol Invictus och Of The Wand and the Moon ska spela här i sta'n i vår, blir fint.