Texter/dikter etc

Då var det dags igen, inspiration kom äntligen!

Du lindansös, du dansar fagert
Trots att livet är så magert
Du trotsar all logik och sans
Valsar på i all din glans
Jag ler och dricker
Spottar smicker
Dricker..

Jag dricker för din sköra vals
Och tömmer glaset för din dans
Tittar mot din magra hals
Ler ej mera då min sans
Återkommer
Jag ej fromer
Återser dig aldrig mer..

Ett stop i bröstet ger mig mod
Följ med till min enkla bod!
Där vi ska dricka en sup ell' par
Skråla friskt i alla dar
Till döden tar mig
Drar mig med sig
Ner i tomhet, dunkelt..

Men du tackar artigt nej
Det passar sig ej
En dansös med en suput
En man som tappat allt sitt krut
Nej tack min dans måste gå
Jag på min lina måste stå
I alla väder, i alla kläder
Vind och rusk, storm och snö
Till dess att dagen börjar dö

En ny flaska äntrar scen
Värmer gott på kalla ben
Jag vandrar bittert mot min bod
Farväl då jord
Sista chansen återstod
Den är borta, borta gjord
Jag orkar inte sova ensam mer
Änn fler glada par jag ser
Drar mig ner
Aldrig mer..

Skriv en haiku härnäst!

Är du lat och inte orkar läsa?

Vad kan jag säga, jag föredrar poesi som inte rimmar.

Alright, får se vad som händer.

Jag gillar det i varje fall! Ska fan hitta bokförlag åt Sebban och få ut hans texter!

Xemtoth skrev:Varför skriver alla så jävla bra texter och mina suger hästskit?!

Satt och tänkte samma sak!

Har en text som jag har arbetat på en tid, men tror inte jag ska lägga upp den.

Vardagspoesi man kom på när man skulle kliva ur badkaret... :

Med fel fot först ned i badkaret hamnar man i en blodpöl bredvid.

Asbra

Lite poesi jag skrev när jag gick på lågstadiet, var väl 8 år tror jag, när vi var på en skoltripp till nån skog utanför karlstad.. Haha minns den fortfarande på ett ungefär:

Där det finns högt gräs är ormen inte långt borta


Får slänga in ett gammalt motto jag kom fram till på högstadiet nån gång när jag var på väg hem efter jag gått av bussen, mottot håller ännu:

Se efter vart du sätter fötterna så kommer du inte ramla

Diggar fan den. Ska väl försöka somna in till ljudet av Dealls snarkande nu, mysigt så det förslår. Skål för var trogen!

Alright, hemkommen och i misär, fan dags liksom:

I look to the moon
And it's gastly light

Tonight it burn the skies
Crimson hit my eyes

The clouds have danced away
The sun is led astray

You'll hear no angels sing
You'll hear no flap of wings
You'll hear no prayers to kings
You'll hear no such thing

The moon cares not for man nor beast
Only for its course from east

Sweet Luna guide my path so dark
Fly and let my darkness spark

Wipe my eyes of dreadful tears
Take me away from all my fears

Gillade den skarpt! Du har ett sätt att skriva texter jag skulle vilja kunna.

Ah en fröjd för ögat, gillar't skarpt.

Pappa Doom skrev:Ah en fröjd för ögat, gillar't skarpt.

Det sa inte min textlärare. Jag fick bara ett VG.

Men man tackar för att ens verk uppskattas.

if you have no vices you're supposed to be free
joyful, happy and easy to be
Well I don't drink and I don't smoke
never even done a line of coke
pop no pills, no chemical thrills
never have I taken any highway spills

I have no vices, yet I'm miserable anyway

I'm clean and good yet lost in the wood
cos being vice free ain't all that helpful to me
when my head is clear I can plainly see
my world ain't worth a dime or penny
no stories, tales or experiences to share
just a lot of regrets and "I should have been there!"

I have no vices, and I'm miserable anyway

In the end it doesn't matter how you go about things
sober, wasted, we're just plucking our strings
riding along until the final stop
knowing full well that the balloon will pop
some find that a tad bit dreary
I don't see why we should be weary

I have no vices, and I'm miserable anyway

maybe I have a vice, if I do
that vice is just telling the truth
and I've told enough now, that's for sure
too much for even myself to endure
so I'll leave it at that and with that said
feel free to go endulge until you're dead

viceless or not, I'd be miserable anyway

Fläskstek, vad döljer du för mig
i dina djupa hålor
en svag nyans, av bränd substans
men ändå

Vitus skrev:if you have no vices you're supposed to be free
joyful, happy and easy to be
Well I don't drink and I don't smoke
never even done a line of coke
pop no pills, no chemical thrills
never have I taken any highway spills

I have no vices, yet I'm miserable anyway

I'm clean and good yet lost in the wood
cos being vice free ain't all that helpful to me
when my head is clear I can plainly see
my world ain't worth a dime or penny
no stories, tales or experiences to share
just a lot of regrets and "I should have been there!"

I have no vices, and I'm miserable anyway

In the end it doesn't matter how you go about things
sober, wasted, we're just plucking our strings
riding along until the final stop
knowing full well that the balloon will pop
some find that a tad bit dreary
I don't see why we should be weary

I have no vices, and I'm miserable anyway

maybe I have a vice, if I do
that vice is just telling the truth
and I've told enough now, that's for sure
too much for even myself to endure
so I'll leave it at that and with that said
feel free to go endulge until you're dead

viceless or not, I'd be miserable anyway

Asbra, blues! Du skulle bli en sån där superdeppad glidare som åker runt på klubbar och sjunger dina egna sånger, en gitarr, du, lite cigarrer och deppen liksom.

hehe, jovars! tack du.
country vettu

Blues or gtfo

Kom och sjung om livets alla kval
Här är du likt andra en brännvinsbaron
Sitt ner och berätta om dina ångestfyllda val
Töm ditt glas i bitter vrede patron

Berätta om den gången du vaknade i smutsen
Eller när du misshandlades av polisen vid slussen
Om kvinnan som rånade dig efter skjutsen
Om döden som inträffade på bussen

Det finns inget värdigt att förtälja
Låt oss alla drunkna i närmaste göl
Det kommer aldrig kunnas svälja
Nog med bittert brännvin och öl

Så bröder låt oss istället med sorglig stämma
Proklamera Svearikets sista år och hennes fall
Men vi skall ändå aldrig dessa breddgrader lämna
Vårt blod skall koagulera till Östersjöns svall

Skåla för det som varit och det som kunnat ske
I fantasin skall jag leva till drömmar slutar drömmas
Och till slut skall väl ändå även jag kunna le
När min kärlek för allt jag tror på slutar gömmas

Så låt oss sjunga om livets alla kval
Vi äro alla söner av Mäster C.M.'s arv
Vi skall dansa på denna ångestens bal
Till den natt då skeppet sjunker, ja förliser
Den natt då vår moder bombarderas, imploderar
När stjärnan spridits av Davids fariseer
Den natt vi från toppen ser vår moder explodera
När halvmånens fana patrulleras av okända miliser
Och tårfyllda ögon ser en flyende sparv

Det kors som en gång så stolt spridits hårt
Har bundits upp och misshandlats så svårt
Men lika väl är väl det då allting luktar illa
Religionen är densamma oavsett vems vilja
Vår jord penetreras ständigt av nya baner
Som skriker att deras Gud har bättre planer

Nej livslusten och kampen är sen länge borta
Jag kan lika gärna sitta ner och sjunga
Om nymfer, vin och tiden innan man blev portad
Från sin fria vilja, innan de högg av din tunga


Oredigerad så kan vara stav eller grammatiska fel men vafan, ni fattar. Skriven nu på morgonkvisten i misären, fridens.

Edit: Finner denna väldigt passande till texten. Pröva fan. Första texten på länge jag lyckats skriva klar från början till slut rätt upp och ner, skönt som djävulen.

Du får ta och sjunga den till någon kör pianokompet i den där låten någon gång! Sedan spelar vi in det, och så blir du våran nya nationalskald.

Väldigt Bellman inspirerat, hehe. Dina texter påminner så jävla mycket om min brors ibland, även om han slänger in en massa luddiga referat så att man knappt förstår dem ibland. Men i själva känslan om man bortser ifrån det!

Gillar't i alla fall.

Haha jo fan, men det är tanken också. Mäster Carl Michael är den bäste någonsin och jag blir alltid inspirerad av hans texter och moderna tolkningar.
Jag tror att den texten skulle kunna bli ganska bra till det pianokompet alltså, men vetefasen om jag klarar att sjunga sånt. Tack för dina tankar, det värmer gott!

Skulle till ett land där drömmarna bor
men hamnade i ett hål där bara ogräset gror
Där skiten luktar spya medan maten luktar skämt
där människorna lever som om inget hade hänt
Kärleken har vingar, men vingarna har klor
de river, sårar, dödar, när avskyn blir för stor
Och konsten är min utväg, min enda mentala refug
men hur själen än svävar så hittar kroppen aldrig ut

Skrev nåt för första gången på länge.